Slutet på något och början på något annat. Jag har blivit antagen till båda utbildningarna jag sökte i höst! Det är ju ett angenämt problem att behöva välja – ska jag välja Specialpedagogiskt program vid Örebro universitet eller Specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet? Båda utbildningarna är på distans, deltid och har intressanta kurser. Det är ju någon timme mindre pendling till Stockholm så det kanske lutar åt det ändå.

Jag kommer att jobba enbart med specialpedagogiska uppgifter från och med augusti i år, men jag behåller min lärartjänst och kommer att planera min tid i samråd med min chef. Vi har en bra kontakt och jag känner mig trygg i att vi kommer att hitta lösningar som gör det möjligt för mig att jobba och plugga på ett bra sätt till hösten. Så nu går jag alltså från undervisande lärare sedan 13 år tillbaka till specialpedagog på heltid. Det betyder att jag behöver lämna ifrån mig alla ”mina” kurser, vilket känns lite vemodigt såklart. Jag behöver också avsluta mitt försteläraruppdrag, vilket också känns lite konstigt. Jag har haft några olika sådana uppdrag de senaste åren och det har varit utmanande och kul. Förmodligen kommer studierna att fylla upp det tomrummet. Jag kommer att sakna att ha egna klasser och klassrum, men jag har redan under det här året börjat jobba med att vara i klassrum i rollen som specialpedagog. Förhoppningsvis får jag även hänga med mina kollegor i deras klassrum framöver. Jag vill vara där eleverna är. Självklart innebär det kartläggningar, samtal och möten, men jag tror också att det är viktigt att jag finns med som en del av elevernas skolvardag, oavsett om de för tillfället har behov av min hjälp eller inte. Jag tror stenhårt på ledning & stimulans och på förebyggande arbete, och jag har dessutom förmånen att få skapa egna vägar för att jobba på det sätt jag vill. Nu ska jag bara sätta mig ner och jämföra kurslistorna en gång till så jag vet vad jag ska välja. Oavsett vad jag väljer så blir det starten på en ny tid. Spännande!